Monte Carlo

Spelandets Högborg: Monte Carlo, beläget i furstendömet Monaco, är synonymt med lyxigt spelande. Det var här, i slutet av 1800-talet, som casinot i Monte Carlo öppnade sina portar och blev en speldestination för Europas aristokrati. Ett frimärke som skildrar detta ikoniska casino är som en tidskapsel som tar oss tillbaka till den glamorösa eran av roulette och kortspel.

Las Vegas – Sin City

Las Vegas är känt som ”Sin City” och är världens mest kända speldestination. Detta ökenparadis har blivit ett globalt epicentrum för underhållning och spel. Ett frimärke som representerar Las Vegas skulle inkludera symboler som spelkort, tärningar och glittrande kasinon som lyser upp ökennatten.

Macau

Österns Spelhuvudstad: Macau, en före detta portugisisk koloni, har på senare tid blomstrat till världens största spelstad, överträffande till och med Las Vegas i intäkter. Ett frimärke med Macautema skulle sannolikt inkludera kinesiska lyckosymboler, som drakar och fiskar, samt moderna kasinobyggnader som tornar upp sig mot skyn.

Spelkortens Mästare

Ett annat intressant tema för frimärken är själva spelkorten. Dessa små rektangulära bitar av papper har varit grundläggande för alla kortspel, från poker till bridge. Ett frimärke som hyllar spelkorten skulle kunna visa de fyra sviterna – hjärter, ruter, klöver och spader – i en konstnärlig tolkning.

Slutsats

Frimärken med casinotema är inte bara små konstverk utan även fönster in i spelvärldens rika historia och kulturella påverkan. Genom att visa ikoniska platser som Monte Carlo och Las Vegas eller genom att hylla grundläggande spelkomponenter som spelkort, ger dessa frimärken oss en inblick i den globala fascinationen för spel och underhållning. De är små men kraftfulla påminnelser om hur spel har format och berikat våra liv på många olika sätt.

Plats 6-10 på listan

Även om de alla är de mest värdefulla så måste något ligga sist på listan och det gör Penny Black från Storbritannien med ett värde av 30 000 kronor. Nästa på listan är australienska Inverted Swan, följt av Red Mercury och Hawaiian Missionaries. På plats nummer sex ligger Inverted Dendermonde som är Belgiens största feltryckta frimärke, de är värda så mycket som 750 000 kronor styck.

Topp fem

Värdefulla frimärken är många gånger värdefulla på grund av att de är feltryckta, kanske bildmässigt men även färgmässigt. De kan också vara speciella på andra sätt och oftast finns de i endast ett eller väldigt få exemplar. Plats 5 på vår lista innehas av Inverted Jenny som är just ett feltryckt frimärke. Plats 4 tilldelas Baden 9 Kreuzer som är värt cirka 10 miljoner kronor på grund av sin felaktiga färg.

The First Two Mauritius innehar tredjeplatsen och är värda över 10 miljoner kronor. Frimärkena i topp 3 på listan tillverkades allihopa på 1800-talet. Svenska The Treskilling Yellow är på andraplats med sitt värde på över 21 miljoner kronor på grund av sin felaktiga gula färg och att de troligen är det enda överlevande exemplaret. Nummer ett är dock The British Guiana 1c Magenta med ett värde på hisnande 90 miljoner kronor.

Vilka utföranden finns det?

I Sverige är självhäftande frimärken vanligast. Vanliga frimärksutföranden är häfte, ark och rulle. Frimärken i ark trycks på ett pappersark med ett tämligen litet antal frimärken per ark. I Sverige publiceras s.k specialfrimärken, exempelvis olika jubileumsfrimärken, ofta på ark, där arket innehåller färre än tio frimärken. Häftesfrimärken trycks i ett litet häfte, ofta med 5-10 frimärken per häfte. Rullfrimärken trycks på en lång pappersremsa som rullas ihop. Rullarna innehåller vanligen 100 frimärken.

Vilka typer av frimärken finns det?

Frimärken delas in i utrikes- och inrikesfrimärken, beroende på värde. Utrikesfrimärken tenderar att ha ett större monetärt värde för att täcka kostnaden för sändningar över hela världen. Tidigare frimärkstyper, som numera inte återfinns i Sverige, inkluderar exempelvis flygpoststämpeln, som var porto för försändelser transporterade med flyg. I de flesta länder används inte flygpoststämplar numera, då de flesta utrikesförsändelserna per automatik transporteras med flyg och man därför beslutit att använda vanliga frimärken.

Frimärken används ofta endast som betalning för försändelser med ringa monetärt värde. För försändelser med högt monetärt värde, exempelvis värdefulla föremål eller dokument som skickas per post, krävs rekommendationsbevis. Dyrbara försändelser som skickas som rekommenderade försändelser, lämnas in på ett postkontor där avsändaren får betala försändelsen och därefter motta ett inlämningsbevis. Dylika försändelser betalas med kontanter eller kort vid inlämning, men frankeras inte med frimärken.

Frimärkets intåg i Sverige år 1855

Även i Sverige blev det nu enklare och billigare att skicka post när frimärkena hade införts. Ett inrikesfrimärke kostade år 1855 fyra skilling banco, vilket var vad en vanlig arbetare tjänade på en och en halv timmes arbete. Under denna tid fanns en oro hos både postmästarna på postkontoren och brevbärarna ute i landet, då de var rädda att förlora sina jobb när kunden kunde frankera och posta själva.

Posthanteringen under förändring

Det dröjde dock ytterligare några år innan det svenska folket kom att anamma frimärkena och det var först då som brevskrivandet sköt i höjden. 1850 skickades cirka 7 miljoner brev i Sverige, medan år 1855 antalet hade ökat till 9,3 miljoner. 1870 uppgick försändelserna till hela 19,5 miljoner brev! De privata transporterna ökade också via posten när man exempelvis nu kunde skicka hemodlad potatis till sina anhöriga i en annan stad.

När brevskickandet ökade så enormt ökade också behovet av fler brevlådor ute i landet. Detta ledde till att fler hantverkare fick jobb med att tillverka brevlådor och att Poststyrelsen bad brevbärarna ge förslag på bra placeringar av de nya brevlådorna. Till och med ett nytt yrke infördes. Man kunde nu bli utsedd att bli en brevlådevårdare för 10 riksdaler om året. Man skulle då sköta om sin brevlåda enligt instruktioner från Poststyrelsen.

Det allra första frimärket

Det första frimärken som gavs ut skapades av Rowland Hill i England år 1840. Dessa frimärken skiljde sig från remsorna som använts tidigare. Skillnaden var att den som sände breven skulle betala för frimärket istället för mottagaren. Det blev också billigare att skicka så att alla skulle ha råd att skicka ett brev. Tidigare räknades kostnaden ut beroende på hur långt brevet skulle skickas men med frimärket kostade det endast 1 penny.

Frimärket spred sig över världen

När andra länder hörde om frimärket och hur det fungerade dröjde det inte länge innan även de började skapa frimärken. Endast ett par år efter det första frimärket började USA komma ut med frimärken för några lokala områden. Efter USA dök frimärken upp i fler och fler länder tills i stort sett alla länder hade sin typ av frimärken. I Norden var det Danmark som var först med att skapa sitt frimärke.

I Sverige dröjde det tills 1855 innan frimärken började skapas. Det var den första juli det året som det första frimärket gavs ut med Sveriges riksvapen som motiv. Det första frimärket med ett porträtt var av Oscar II och det kom ut 1885. Det var endast statliga postmyndigheter som hade tillstånd att sälja frimärken och detta gällde till slutet av 1900-talet. Idag har även privata operatörer tillstånd att sälja frimärken.

Tidiga föregångare

Storbritannien var först med att ta fram frimärken, eller föregångaren till frimärken. I vissa städer gick det att köpa kuvert med förtryckta stämplar som fungerade som ett slags frimärke. I Storbritannien var det fram till år 1840 mottagaren som betalade för befordran av brev och avgiftsremsor och liknande användes som kvitto på att brevet levererats. Världens första frimärke skapades i Storbritannien år 1840 och frimärket kostade 1 penny.

Det första frimärket

Det första frimärket var svart och hade en bild på drottning Victoria. Portot, 1 penny, gällde i hela Storbritannien oavsett hur långt brevet skickades. Tidigare var brev något som bara skickades mellan välbeställda människor eftersom det var både dyrt och krångligt. Frimärket ändrade på detta, nu kunde alla skicka brev och försändelserna behövde inte vara livsviktiga. Andra länder följde snart Storbritanniens exempel och vid slutet av 1800-talet använde de flesta länder frimärken.

Systemet med frimärken förfinades under åren och snart fanns det frimärken av olika valörer beroende på hur långt försändelsen skulle skickas. Inledningsvis hade de flesta länders frimärken bilder på monarker eller statsvapen men frimärken kom att bli ett slags ambassadörer för länderna och frimärken fick ofta motiv som var typiska för länderna. Kända byggnader, stadsvyer, bilder på lokala djur eller bilder på kända personer från de olika nationerna blev vanliga på frimärken.

Frimärkssamlandets historia

Att samla på frimärken har existerat sedan mitten av 1800-talet, vilket är i stort sett lika länge som det funnits frimärken. Från början samlades endast stämplade frimärken med en målsättning att samla alla märken som givits ut. Med tiden steg värdet på de äldsta frimärkena och postverken gav ut större antal frimärken. Folk började i sin tur specialisera sitt samlande och valde att samla frimärken från ett eller ett par utvalda länder.

Filateli och olika typer av frimärkssamlande

Att samla på frimärken är väldigt allmänbildande. När man söker information om ett speciellt frimärke får man även information om vad motivet representerar. Vanligen är motiven förankrade i kulturen eller historien i det land som frimärket kommer från. Benämningen för frimärkssamlande kallas för filateli. Det finns filateliklubbar som man kan bli medlem i. Vanligtvis finns det en ordföranden som har en stor kunskap om frimärken, vilket kan vara förmånligt.

Det finns många olika typer av samlande. Många specialiserar sitt samlande på motiv, vilket kan vara hundar eller fåglar. Temasamlare väljer att inte strikt följa ett motiv utan fokuserar istället på ett tema. Variantsamlare är fokuserade på en serie frimärken eller bara ett enda frimärke. Man samlar och studerar olika feltryck och tekniska fenomen. Tjusningen med filateli är att hitta ett frimärke som man inte trodde fanns, kanske med stort värde.